Skaldjurstoast på Borstahusens Hamnkrog, med havet framför sig, om man tittar upp. |
Vi har bott 17 år i Landskrona (det är så länge att man faktiskt måste skriva det med siffror, och inte med bokstäver som man bara använder för ett - tolv). Det är lång tid! Vi har bott 13 år, drygt, i vårt hus. Så länge har jag aldrig bott på något annat ställe. Ibland har man lite vajsing på perspektiven. Som det där att jag känner mig som att jag "inte jobbat så länge på mitt jobb utan är en av de nyare". Det är ju helt fel. Jag har jobbat i elva år för Helsingborgs stad. Jag är INTE en av de nyare (och definitivt inte en av de yngre)! Och vi har inte kommit till Landskrona för ett litet tag sedan. Våra barn, som ju faktiskt är vuxna nu, kom hit när det var riktiga småttingar. Jag älskar att bo här. Ibland önskar jag att ni som bara hört om Landskrona via media skulle komma hit och få se och uppleva vår fantastiska stad. Här är så fint att bo. Kilometerlånga sandstränder, gröna parker, myllrande stadsliv, härligt kulturliv, grymma restauranger och när man går på stan och shoppar kan man inte räkna hur många olika språk man stöter på i affärerna. Det gillar jag! När Andrea hade kollat in en lägenhet, som hon var på väg att flytta in i, för ett par år sedan sa hon: Det var så mysigt när jag stod på balkongen, jag hörde andra språk och det kändes precis som när man är på semester! Härliga unge!
En jordgubbe doppad först i vit choklad- fondue, sedan i lakritssocker! Yummy! |
Underbara pioner i trädgården. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar