fredag 26 juli 2013

De man älskar mest! Tätt intill... nära...

Älskade familj! Wiiiiieeeeh!

Just nu är sommaren precis så som man önskar. Det varma fortsätter. När det blev en "mellandag" med lite regn igår så kändes det skönt - för man visste ju att det skulle bli strandväder idag igen. Så underbart! Det finns en tjusning med det som är förutsebart, i alla fall om det handlar om vackert väder. Men jag tror att vi behöver en del beständiga saker i våra liv för att må bra! Förutsebart och förutsägbart. Det skapar trygghet. I mitt jobb, inom socialtjänsten, strävar jag efter att skapa så mycket förutsebarhet som möjligt. Det är viktigt för de flesta av oss att känna att vi kan påverka våra liv och att det spelar roll vad vi gör. Om varje beslut (myndighetsbeslut som det handlar om i mitt professionella liv) är ett 50/50 så ger det inte speciellt bra förutsättningar och det skapar absolut ingen trygghet. Lotteriverksamheten får vi lämna till Svenska Spel.

Älskade unge! 

Det mest beständiga i mitt liv är min familj. Både den lilla och den större. Min man som jag tillbringat större delen av mitt liv med. Så väl vi känner varandra! Så förutsebara vi ibland kan vara - och så härligt det är. Förutsebarheten som handlar om att jag vet att han älskar mig. Som gör att jag tryggt kan fräsa åt honom för att jag tycker att han hade en trist ton när vi skulle packa in våra nya trädgårdsstolar i bagaget och jag kom med ett hjälpsamt råd. Jag vet ju att vi kommer att skratta åt det (åt oss) om en stund. Det rubbar inte min världsbild.

Mina älskade flickor! Det finaste jag har. Min stolthet. Vi vet också att vi älskar varandra! Att vi behöver varandra. Så självständiga, så starka och iväg i vuxenlivet.... och så nära...



Älskade unge!

Pojkvänner ingår numera i familjen. Härligt och trevligt! Sen har vi mamma, svärmor och svärfar. Hoppas att de dyker upp här i Skåne nästa vecka. Med tanke på att våra garage-hantverkare nu tagit "ledigt" från vårt bygge i två dagar, vilket skjutit upp vårt bygge, så verkar det som att vi behöver hålla oss kvar här hemma nästa vecka...

En annan sak som är säker är att jag lagar mat. Så här i semestertider har man ju extra mycket tid. Idag blev det en allt-i-ett-rätt. Skön omväxling från allt grillande. Jag har gjort något liknande tidigare men nu, med lite inspiration från Tommy Myllymäki, blev det riktigt gott. Fräscht syrligt och somrigt.


Kyckling som smakar betydligt mer än vad det ser ut!


Kyckling med citron, tomater, rosmarin och fetaost, för 4 personer
5 kycklingfiléer (ca 800-1000 g)
1-2 citron, skal och saft
4 färska lökar (med "blasten" kvar)
1 dl svarta oliver
4 stora tomater
1 stjälk färsk rosmarin (eller 2 tsk torkad)
3 msk olivolja
salt & peppar
150 g fetaost

1. Dela filéerna till 4-5 bitar. Lägg i bunke. Riv citronskalet över kycklingen och pressa över all saft.
2. Dela löken i bitar och lägg till kycklingen tillsammans med oliverna. Salta och peppra ordentligt.
3. Dela varje tomat i 6 delar och lägg till kycklingen. Hacka den färska rosmarinen och tillsätt tillsammans med oljan. Bland och låt står nån timme.
4. Häll ut allt i stor form. Se till att tomaterna ligger "på toppen". Kör av 30 minuter i 175 grader varm ugn. När allt kommer ur ugnen lägger man över den tärnade fetaosten och serverar direkt tillsammans med bulgur och en klick crème fraîche naturell. Riktigt gott!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar