Vems är receptet?!

Trevlig höstkväll med goda vänner!

  Jag har en vän och kollega som heter Katalin. Hon lagar god mat - kan få till det ni vet! För ett par år sedan bjöd hon på en kycklingrätt som i mitt nedskrivna recept benämns som "Katalins kyckling". Hon berättade hur hon vid något tillfälle talat med sin väninna A (jag är inte diskret här utan jag minns helt enkelt inte vad väninnan hette) och så hade hon sagt: "Jag lagade B:s goda kyckling i helgen, du vet den med katrinplommon och oliver!". Då hade väninna A utbrustit: "Det där var faktiskt mitt recept från början!". Hmm... Vem är egentligen ett recept? För mig är det så att jag benämner en rätt utifrån vem som serverat mig den (om jag inte hittar receptet i tidning, bok eller på nätet såklart). Därför lagar jag Katalins kyckling, Katarinas peppriga pepparkakor (recept utlovas fram emot jul), mammas sockerkaka, Jörgens potatisjordärtskocksmos o.s.v. Undrar dock om jag själv skulle vilja att "mina recept" fick nån annans namn...? Behöver kanske jobba på det!

  Alltså Katalins kyckling. Den är verkligen god! Om du är en sådan som har svårt för katrinplommon - låt dig inte hejdas av det. I den här kombinationen är det otroligt gott. Jag har oftast haft klyftpotatis och grekisk sallad till. Förra helgen gick jag längre österut när jag gjorde tillbehören. Kände på mig att detta kunde bli en lyckad kombo, och det blev det verkligen! Kycklingen, som jag annars tänker mig som italiensk, fick alltså samsas på tallriken med ris, hummus, baba ganoush och en sallad med en massa bladpersilja. Det mesta jobbet med den här rätten görs dagen innan. Längst ner hittar du receptet.

  Den här helgen blev så där långsam och skön som det bara blir när man inte har något inplanerat. Håkan har varit i London sedan i torsdags (vilket i och för sig fyller mig med längtan - både efter honom och staden). Jag tillbringade fredagskvällen helt ensam med wordfeud, tv och gulash. Nu för tiden kan jag verkligen uppskatta ett tomt hus. Förr kunde det stressa mig. Jag har väl helt enkelt blivit äldre... Lördagen var regnig och mysig. Hanna och jag åt frukost först efter halv elva och sedan blev det en tur på stan' där vi fikade med Andrea. Eftermiddagen hade vi varsin soffa och varsin bok. Vi turades om att välja musik på Spotify och hamnade framför pianot en stund också för att sjunga en låt vi gillade. Hanna sjunger som en ängel - mitt mammahjärta gör kullerbyttor när jag lyssnar på henne. Middagen blev sådär god så att vi var tvungna att säga det till varandra ett par gånger medan vi åt. Därför lämnar jag här också recept på fantastiska rullader, som man också kan förbereda i god tid!

Så goda rullader, i trevligt sällskap!

Oxrullader med fransk touche, 4 personer

8-10 stora lövbiffar
fransk senap, ca 1 tsk per köttbit
1 stjälk blekselleri
1 morot
10 cm purjolök eller ett par salladslökar
smör
3 klyftor vitlök
1/2 tsk vardera av torkad salvia, rosmarin och timjan
1 dl rödvin
2 1/2 dl oxbuljong
2 msk soja (japansk eller kinesisk)
1 1/2 msk vetemjöl och lite vatten
1 dl tjock crème fraiche
2 dl vispgrädde
Salt, peppar & smör
Tandpetare

Skär morot, selleri och lök i stavar/strimlor som är ca 7 cm långa. Bred ut biffarna på skärbrädan. Bred senap över hela köttbiten och salta och peppra. Fördela grönsakerna i den breda änden av köttet och rulla ihop till fasta rullader. Fäst med tandpetare. Salta och peppra runt om och bryn köttet i omgångar runt om i smör. Lägg över i gryta eller panna med högre kanter. Skiva vitlöken och fräs i pannan. Häll buljongen i pannan så du får med de goda smakerna. Häll sedan buljongen över köttet tillsamman med vinet. Strö på örterna och låt koka upp. Låt sedan puttra i ca en timme och en kvart. Kolla av köttet. Det skall vara riktigt mört. Det kan behöva puttra en stund till. (Hit kan man förbereda redan dagen innan). Ta upp rulladerna och låt vila på tallrik. Fiska upp vitlöksklyftorna och kasta. Gör en redning av mjöl och vatten. Låt buljongen koka upp och red av under vispning. Det skall bli aningen tjockt. Vispa sedan när crème fraiche och grädde. Vispa slätt. Låt koka upp. Smaka av. Om såsen är ljus kan man ha i lite colorit-soja. Smaka av. Behövs det mer salt eller peppar? Lägg tillbaka köttet och låt allt bli genomvarmt. Jag serverade med potatis skuren i skivor som vändes i olivolja, saltades och sedan fick gå i varmluftsugn i 200 grader (225 grader i vanlig ugn). Ca 20 minuter tog det, men kolla potatisen som skall vara krispig och fin. God sallad och sedan är gelé ett måste att ha till. Bon appetit!

Redo att rullas ihop och fästas med tandpetare.

Redo för pannan!

Bara att hugga in!

Katalins Kyckling, 6-8 personer

8 stora kycklingfiléer, dela längs med till två delar
1 dl rödvinsvinäger
1 dl olivolja
1 påse katrinplommon
1 1/2 dl svarta oliver med kärnor
6 lagerblad
8-10 krossade vitlöksklyftor
2 msk torkad oregano
svartpeppar

2 dl torrt vin (rött eller vitt)
2 tsk salt
1 dl brunt farinsocker

Blanda vinäger, olja, plommon, oliver, lagerblad, vitlök, oregano och svartpeppar. Lägg den delade kycklingen i stor påse eller i bunke och häll över marinaden. Ställ i kylskåp över natten. Blanda eller vänd ett par gånger.
Sätt ugnen på 200 grader (eller 175 g i varmluftsugn). Häll ut kyckling och all marina i långpanna. Blanda ihop vin, salt och farinsocker. Häll ut över kycklingen. Blanda runt lite och se till att kycklingen är fördelad i hela långpannan. Kör i ugnen i 35-40 minuter. Servera med klyftpotatis och god sallad (eller hummus, ris och baba ganoush, som jag gjorde senast).

Önskar att jag tagit en bild efter att det varit i ugnen! Då ser det så mycket
godare ut! Men prova själv! Jag tror inte du blir besviken. Den uppmärk-
samme ser att det står 60 min i min bok - det blir för länge!!