onsdag 26 december 2012

Tillbaka!

Hej, igen!
Hej, igen! Nu har den sista luckan på adventsbloggen öppnats och jag är tillbaka på den vanliga bloggen. Det har varit en trevlig förströelse att skriva ett inlägg till varje dag - och mysigt att gå igenom lite julminnen.

Nu går julen in i en skön fas. Julafton och dess "måsten" är över. Ett par dagar av kravlöshet infinner sig. Böcker skall läsas och spel skall spelas. Promenader skall tillryggaläggas - om det bara är hyfsat väder.

När man är ute och promenerar går det inte att undvika att man ser in hos folk. Man kan ana deras förberedelser inför olika begivenheter, se om de verkar vara bortresta eller om de precis som jag sitter och njuter av en julklappsbok. I en del hus är det många som träffas och i en del hem ser det mer ensamt ut. Så är det. Oavsett om det är jul eller en vanlig söndag i mars. Är det ena värre än det andra? Om man är ensam hela året - är det då ensammare under julhelgen? Vi tänker mycket på dem som är ensamma under julen. Tänker vi på dem under resten av året?

"100 sätt att rädda världen" heter en bok som Håkan fick i julklapp av sin arbetsgivare. Det är 100 idéer om hur vi alla, helt enkelt, kan göra en del val för att faktiskt skapa en mer hållbar utveckling, spara på miljön och inte bara tänka på oss själva. Han läste upp ett par av idéerna under frukosten igår och den första reaktionen vid bordet var helt klart motstånd. Intressant! Efter samtalets gång var vi naturligtvis mer nyanserade kring allas vårt ansvar att faktiskt tänka efter och göra det vi kan. Den svåra twisten är ju dock att faktiskt tänka sig att det skulle kunna innebära att vi kanske måste avstå något. Har man råd att köpa ekologiskt, rättvisemärkt kaffe? Ja, det har man faktiskt! Tycker man att det är för dyrt kanske man helt enkelt får dricka ett par koppar mindre om dagen - så man faktiskt har råd. Om det inte innebär att avstå från något, en vara eller en bekvämlighet, är vi väl alla positiva till att ta vårt ansvar för att "rädda världen". Annars är det tuffare. Varför provoceras vi så av dem som faktiskt är mycket duktigare och ansvarsfulla än vi själva? Det kan man gömma sig bakom länge - och slippa ta något eget ansvar - men hur länge?

Tjosan! Blev det för moraliserande? Det finns väl inget värre moralister? Bättre att vara en miljöbov då, väl? ;-)

Upptäckte att jag dukat nästan identiskt som förra året!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar