Vad finns i din varukorg?

Jellybeans. Gör mig glad!

För närmare 20 år sedan var vi i Polen. Vi var ett sällskap på 15-20 stycken och hälsade på i en baptistkyrka. I bottenvåningen av kyrkan fanns ett gammalt kök med gammal utrustning - och stora stora grytor. Ett par äldre damer med hucklen på huvudena lagade mat till oss. Och som de kunde laga mat. Ett par kycklingar kokades i timmar, som det verkade, och den fantastiska buljongen blev bas till soppan - som var obligatorisk inledning på middagen. Kycklingköttet (mörare än jag någonsin fått det) användes sedan i en sås med grönsaker. Allt användes. Den tunna tomatsoppan baserad på kycklingbuljongen, tomater och en skvätt grädde har jag försökt återskapa sedan dess. Jag har aldrig nått ända fram. Borstj, Håkans favoritsoppa på rödbetor, har också lagats här hemma men där är det Håkan som experimenterat. Hans bästa tid i köket tror jag - både vad det gäller resultat och glädje.

Vår familj bodde hemma hos pastorn som hade tjänstebostad i kyrkan. När pastorsfrun lagade mat så lagade hon i en stor gryta - sedan åt de samma rätt 3-4 dagar. Då lagades något nytt, som räckte ytterligare ett par dagar. Så som det var i Sverige tidigare. Så det förändrats! Det jag minns mest från våra resor till Polen är den fantastiska värme och generositet som vi möttes med och den underbara maten.

Det här med mat? Visst har vår matkultur förändrats! Det vi äter står för så mycket idag. Mycket identitet, läste jag nyligen. Våra varukorgar säger vilka vi är.
Brukar du också kika i andras korgar när du går och handlar? Jag gör det om jag måste köa. Då funderar jag också på vad andra tänker när de kollar i min korg. Om någon kikar i min vagn när jag handlar på Coop skulle de förmodligen dra slutsatsen att jag lagar mycket mat, att vi är många som äter, att de fattigaste småbarnsåren ligger bakom oss och att vi är rätt så miljömedvetna. Nån enstaka gång, när jag kommer med tåget, kilar jag in på Kvantum. Det är när jag inte skall ha så mycket, oftast om Håkan är iväg och jag inte är så inspirerad att laga mat. Om nån kollar min korg på ICA skulle de se att jag bara handlar till en person och att jag inte tänker stå så länge i köket. När jag tänker så, där jag står i ICA-kön så känner jag mig missförstådd - jag tittar i min korg och tänker att detta är ju inte jag. Hur självupptaget är inte det!? Men det är så jag tänker...

Finns det nåt skämmigt som du inte vill att nån skall se i din vagn?

Idag har jag ätit själv då Håkan dyker upp först lite senare. I min varukorg (på Kvantum) låg bland annat en rökt fläskfilé. Jag var oklar över vad jag skulle använda den till men det blev en höstig sallad. Här i receptet kommer inga direkta mått utan snarare ungefärligt hur man kan göra.

Rökt filé, bakade rödbetor och fetaost! Funkar grymt bra ihop!

Höstig sallad med rödbetor, rökt fläskfilé och tryffelkräm till två personer
4 (ganska stora) rödbetor
1 dl bulgur
färsk bladspenat, eller mangold, lagom till två personer
200 g rökt fläskfilé
100 g fetaost
2 msk olivolja
2 tsk vitvinsvinäger
1 dl crème fraîche
1 msk flytande honung
1 tsk olivolja
5-10 droppar tryffelolja
Salt & peppar

1. Skala rödbetorna. Klyfta och baka i ugnen (i lite olivolja) 20 minuter i 225 grader. Ta ut och salta. Låt svalna av.
2. Koka bulgur enligt förpackningen. Låt svalna av.
3. Blanda crème fraîche, honung, olivolja och tryffelolja. Smaka av med salt och peppar. Ställ kallt.
4. Skölja och strimla spenat eller mangold (kör i salladsslunga eller torka med hushållspapper). Fördela på två tallrikar. Strö på bulgur. Lägg på rödbetorna och tärnad fetaost. Skär filén i skivor och fördela. Blanda ihop vinägretten och smaka av med salt och peppar. Fördela över tallrikarna.
5. Klicka på tryffelkrämen. EAT!!